skolan

Skolans och fritidshemmets uppdrag och syfte enligt läroplanen

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.

”Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.”

Vidare ska ”undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.”

Vi vill ge förutsättningar för kreativitet genom en tydligt definierad uppgift i ett klimat där eleverna uttrycker och konkretiserar sina drömmar. Vi föreslår att skolan tar sig an uppgiften ämnesövergripande.

Kreativitet är i sig en viktig egenskap att uppmuntra för att nå hållbarhet.

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov. intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt.

Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga… Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden.

Bild ska utveckla kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. I undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Hubville – staden överensstämmer med ämnets övergripande syften att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap; att skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material; samt att undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Övergripande Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap…praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Årskurs 4-6 Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

årskurs 7–9 Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Genom kontaktformuläret nedan förmedlas studievägledning. Samverkan mellan flera läroämnen uppmuntras.

Årskurs 1–3 Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Årskurs 4-6 Olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Årskurs 7–9 Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön… Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara
möjligheter och begränsningar i framtiden. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar… Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Övergripande Våra vanor i hemmet och hur dessa påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Ämnet ska ge kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet för att unna göra medvetna val som med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Årskurs 1-6 Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Årskurs 7–9 Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

Övergripande Undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser, och alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Vidare ska undervisningen ge eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.

Årskurs 1–3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Årskurs 4–6 På vilka sätt jordytan formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Årskurs 7–9 Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. 

Övergripande Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling
och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Årskurs 4–6
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Årskurs 7-9 Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Övergripande Ämnets tillämpning för att ställa om till ett hållbart samhälle är central. Matematiken i skolan har dock inte enligt grundskolans läroplan en direkt tillämpning i hållbarhetsfrågor.

För grundskolans del handlar det om tillämpningar i olika komplexitetsnivå, beroende hur långt eleverna utvecklat sin logiska förmåga och matematiska kunskaper.

Årskurs 1-3 Framför allt symmetri i bilder och naturen, och uppskattningar av matematiska storheter som massa, längd och volym.

Årskurs 4-6 Fördjupad komplexitetsnivån av ovanstående, i överensstämmelse med läroplanen, med geometri eller sannolikhet, statistik och samband. Det är även tänkbart att göra matematiska formuleringar av frågeställning utifrån vardagliga situationer, med hänsyn till hållbarhet.

Årskurs 7-9 Ytterligare fördjupning, i enlighet med läroplanen som i ovanstående stycke.

Från läroplanen I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till digitalisering, globalisering, hållbar samhällsutveckling och interkulturella relationer; reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar analysera, samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Årskurs 1-3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Årskurs 4–6 Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

Årskurs 7–9 Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Att undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och underbyggda resonemang.

Varje klass väljer själv om uppgiften ska vara inom ett skolämne eller om uppgiften ska genomföras inom flera ämnen.

En fråga, ett ämne För att klassen ska undersöka, diskutera och komma med förslag i en fråga, behöver minst 4 lektionstimmar avsättas. Dessutom får varje elev frågor med sig att antingen diskutera med föräldrar/vårdnadshavare eller som egenstudier (ca 2-3 timmar totalt). Utöver dessa moment tillkommer tiden för arkitektstudenternas besök (se nedan).

En fråga, flera ämnesområden Vi uppmuntrar att skolan tar sig an frågeställningarna från flera ämnesområden, exempelvis ett estetiskt ämne, NO och samhällskunskap. 
1 ämne minst 4 lektionstimmar totalt 
2 ämnen minst 6 lektionstimmar totalt
3 ämnen minst 8 lektionstimmar totalt. 
Antalet lektionstimmar är ett minimum. Vi uppmuntrar att klassen lägger ned ytterligare tid. Diskussionen med föräldrar/vårdnadshavare kan vara totalt 2-3 timmar även om fler ämnen samverkar.

Flera frågor, flera ämnesområden Om ni väljer att besvara fler än en fråga, behöver varje ytterligare fråga minst två lektionstimmar.

Arkitektstudenternas besök Skolan behöver avsätta 4 timmars sammanhängande tid som planeras tillsammans med arkitektstudenterna. Besöket sker i början av mars 2020. På flera skolor kommer arbetet att filmas varför skolan kommer att behöva målsmans tillstånd.